Idag tisdag så vaknade jag med huvudvärk...och det var inte första gången den senaste tiden utan kom fram till att den suttit i av och till i en vecka nu. Trodde nog först att huvudvärken berodde på förkylningen som jag drog på mig förra veckan. Men när den liksom aldrig ha slutat så bestämde jag mig för att ringa till mödravårdscentralen. Så imorse 8:30 när deras telefontid börja så var jag snabb. Kom fram på första försöket, har nog aldrig hänt förut. Fick då en tid till kl 9, så var bara att kompa ut från jobbet och be ge sig dit. Väl där så tog de blodtryck och lite blodprover. Men det var inge konstigt på dem. Blev tillsagd att gå på Alvedon några dagar och se om det släppte då. Så nu blir det att knaprar Alvedon om dagarna.
Fick också en tid till deras läkare nästa onsdag, den 4 februari. Så då får vi se vad som händer eller jag ska få ny astma medicin bland annat och så ska de väl ta tag i min huvudvärk om den fortfarande sitter i. Hoppas inte. (Är lite rädd att jag ska få järntabletter, hört många hemska historier om dem).
Är nu inne i den 17 veckan eller som man också kan säga 16 veckor + 2 dagar om man ska räkna så.
Barnet är nu vuxit och är hela 11-12 cm mellan stjärten och huvudet och den väger ca 150 g. Barnet har också nu börjat samla på sig fett, så den inte ska frysa när den får komma ut i våra härliga klimat. (Hoppas den ärver fars ämnesomsättning).
Barnets stackars lilla hjärtat får jobba på hårt då det ska klara av att pumpa runt ca 24lite blod per dygn. Kanske är en riktig atlet som vi får träffa en vacker dag=)
Hittade i en text att barnet nu skulle vara lika stor som en knytnäve.....är inte alla knytnävar olika stora? Precis som det var med äpplet för några veckor sedan. Så förstår inte riktigt vad man ska få för bra jämförelse med det.
Igår kväll när jag var ensam hemma och inte hade så mycket ork över till annat så samlade jag ihop alla dessa kataloger/broschyrer som vi fått från både affärer och mödravård. Undrar om någon verkligen läser igenom allt. Tycker jag är duktig och läser mycket, men inte riktigt så duktig. Satt mest och bläddra och har fått två favoriter, emmaljunga och sen babyproffsen.
Insåg än en gång att det är inte bara är en eller två saker som ska inhandlas, utan MASSOR, började till och med lista upp nödvändiga saker, (eller ja kanske ska tilläggas, saker jag tycker är nödvändiga och inte vill vara utan).
Jag skulle nog behöva en STOR löneförhöjning om jag ska kunna köpa allt det jag vill ha.
Oj nu var det några dagar sedan jag uppdaterade er läsare på vad som händer. Har inte riktigt haft någon ork de sista dragna då jag fått en jätte förkylning, skyller på det.
Måste nog medge själv att det är en ganska tråkig period nu, händer ingenting. Känns fortfarande ganska overkligt och funderingarna på att det inte finns någonting där utan att jag kanske bara har ätit alldeles för mycket julmat är kvar.
Jag vågar inte riktigt börja planera någonting än, utan man bara drömmer tittar på nätet efter saker man kan tänka sig att köpa och inreder rummet i fantasin. Vill inte planer och börja inhandla saker fören vi varit på ultraljudet den 13 februari, precis 3 veckor kvar idag =)
Ska försöka bli bättre på att skriva i bloggen framöver, LOVAR =)
Nu har bebisen växt en vecka till och är då ca 10,5 till 11,5 cm lång och väger ca 100 g. Armarna, ben och leder är nu färdigbildade. Den kan också koordinera sina rörelser då nervsystemet fungerar och musklerna svarar på hjärnans signaler. Har hittat att det står att den är en liten ”minibebis” som man kan hålla i sin hand.
Vad ha hänt mer på sistone... hmm inte allt för mycket eller vi har varit i väg och tittat på lite barnvagnar, rena djungeln för den som är ny inom området och vi ändrar oss ofta om vad vi vill ha för någonting. Jag själv skulle kunna dra en jämförelse med att köpa bil för en som är ovan inom område.
Bilstol har vi nog kommit fram till vad vi vill ha och den kommer troligtvis inhandlas inom snar framtid, då vi kommit fram till att vi kanske ska börja sprida ut alla utgifter som kommer ihop med ett barn, för det är ju inte bara en eller två utan en massa. (Färgen kanske inte kommer vara den samma på den som väl inhandlas en vacker dag)
Idag fick vi kallelsen till ultraljud. Ska bli riktigt roligt och spännande. Ser redan fram emot det jätte mycket och tror faktiskt att det finns en till här hemma som gör det. Han ringde i iver till jobbet och frågade om han fick öppna kuvertet från landstinget och det var ju klar han fick.
Fredagen den 13 februari kl 13.30 så får vi se om det finns något liv i magen, eller om jag bara har ätit lite för mycket julmat och varit alldeles för lat med träningen. För lat med träningen har jag varit sen jag fick reda på att jag var gravid. Har dock försökt vända lite på det den här veckan då jag har kört två aerobic pass i alle fall.
OBS!!! Lägg märket till datumet FREDAG den 13, otur för vissa och tur för andra. Själv så hoppas jag ju på tur=)
Skulle bara berätta att mina efterlängtade snickarbyxor kommit, har varit ett hårt jobb att söka reda på de och storleken var en stor chansning. Men de passade, eller ja de var lite stora just nu, men jag lär väl bli LITE större de närmaste månaderna och det var framförallt vid magen de var stora. Så nu får magen börja växa så jag kan börja använda mina efterlängtade byxor som jag jobbat hårt för att få=)
Då har vecka 15 börjat, och idag är det också precis 6 månader kvar till det beräknade datumet, 12 juli.
Vad har hänt med bebisen sen förra veckan? Jo, vikten ha fördubblats, bebisen väger nu ca 50 g och är ca 9 till 10 cm mellan stjärten och huvudet. Den kan nu också suga på tummen.
Bebisen börjar också samla på sig kalcium och skelettet blir hårdare och hårare.
Hittade att bebisen är lika stort som ett äpple. Hmm, men hur stort är ett äpple egentligen är inte alla äpplen olika stora eller finns det en EU-standard på vad ett äpple ska ha för storlek kanske?
Händer inte så mycket nu egentligen, så känns inte som det finns just sådär jätte mycket att skriva.
Det folk frågar mest om är hur jag mår....och ja hur mås jag, fortfarande trött fast inte riktigt lika trött som för någon vecka sedan. Kan vara vaken till 21.30 nu iaf=) Sen är det namnfrågan. Om det blir en kille så blir det nog en Albin och blir det en tjej så finns det lite fler namn att välja på de som är hetast på listan just nu är det Amelia, Amanda och Olivia. men som sagt det är långt kvar och dessa namn kanske kommer ändras, eller så när vi väl få se ungen så kanske inget av dessa namn passar, det vet man ju inte heller.
Henrik tyckte magen skulle fotas igen till detta inlägg, men det gick jag inte riktigt med på.....eller tyckte snarare inte det var någon idé då jag inte tycker att den inte är något större än sist.
Nu har det börjat hänt saker i rummet där uppe som ska bli barnkammare en vacker dag, nästan allt tak gips på plats, efter lite arbete igår eftermiddags. Jag har inte hjälpt till det erkänner jag, och så länge det är skruv och spik med i leken så är jag bara åskådare, det blir nog bäst så=)
Sitter och tittar på bilder man kan måla på väggarna. Vi ska nämligen ha väggmålning i bankammaren är planen. Får se hur det slutar. Vi har ju drygt ett halvår på oss att få till det. Fast innan jag kan börja, så måste väggar, tak och golv komma på sin plats. Och det ser jag inte riktigt som mitt jobb =) Skulle jag inte få till det kanske min bror kan styra upp det, men först ska jag nog försöka själv. Här kommer två bilder jag fastnat för.
Då var den 14 veckan inledd. Vad händer med barnet? Barnet är ca 80-93 mm långt från huvud till stjärt och den väger ca 25 g. Inte mycket, man kan tydligen jämföra den med en tennisboll. Fostret kan nu börja vrida på handlederna, händerna, fingrarna, benen och tårna.
Nu kan man se vilket kön bebisen har. Vi har gemensamt kommit fram till att vi inte vill veta könet innan, fast ibland vill man det ändå. Vi diskuterade det senast igår när vi var ute på en promenad. En kluven fråga med många bra svar. Det kanske blir en människa av det som är i min magen trotts allt. Fast fortfarande lite svårt att förstå, undrar när man verkligen förstår?
Till något hemskt och mindre betydelsefullt. Har upptäckt något hemsk på mig själv, min midja har nästan helt försvunnit, undra när man kommer få tillbaka den? Eller som min sambo sa "den kanske aldrig kommer tillbaka"
Oj, detta är kanske inte riktigt jag. Fick förslaget av en kompis som jag träffade igår kväll. Hon tyckte jag skulle skriva en blogg om vad som händer, för hända saker kommer det ju att göra ett tag fram över. Idag är jag i vecka 13, men det har ju hänt en del innan dess så vi börjar med en liten uppdatering, så alla som läser är med från början=)
Den 20 november började våra liv förändras, det var då vi fick reda på att vi kanske skulle bli föräldrar, ja om nu allt går som det ska. Jag var redan i vecka 7 då och hade nog inte ens misstänkt att jag skulle kunna vara gravid egentligen. Var på mödravårdscentralen då jag gjorde mitt graviditetstest, skulle egentligen dit på cellprovtagning, men blev ju lite annat också=) När jag var där fick jag en ny tid för inskrivning och detta skedde den 2 december. Vi pratade mest bara lite allmänt om vad man ska göra och inte göra eller rättare sagt äta och inte äta, för man ska fortsätta leva som vanligt, lättare sagt än gjort när man får plåga sig vaken till 20.00 på kvällarna.
Den 16 december skulle man dit igen, kändes som man inte gjorde så mycket annat än att sprang där ett tag. (Var då i vecka 11). Men då var det dags att ta lite prover med mera och de prover som jag fick svar på då såg bra ut, så jag behövde inte börja äta nå mer än Folsyra som jag redan åt. Fick också ett datum då den lilla krabaten kan tänkas beräknas att dimpa ner, den 12 juli 2009.
Första inlägget gjort, blir mer en annan dag och då mer vart vi är idag, men nu var introduktionen klar.
